EM MM 2011 i korthet
Kollektiv svensk hjärnblödning är den mest slående beskrivning jag kan tänka mig på vår "nationella" insats under EM-seglingarna i Växjö. På något sätt måste vi i efterhand försöka analysera vad som egentligen hände under lördagen - då allt rasade! Bäste svensk (jag själv) på 21:a plats är ju katastrofalt dåligt. Naturligtvis är vi bättre än så!
För egen del kan jag bara säga att jag verkligen försökt "ladda" inför tävlingarna. Kanske var man rent av "överladdad"?! Lite dåliga vibbar blev det i alla när jag upptäckte att jag glömt min verktygslåda hemma, med bl a reservdelar, batterier och laddare! Jag fick snabbt låna upp lite grejor av snälla seglarkompisar, och göra lite inköp i Clas Ohlssons butik i Växjö!
Under alla mina 45 år av nationellt och internationellt kappseglande har jag självklart samlat på mig en hel del erfarenhet och lärt mig ett och annat om extrema vindförhållanden, men de förhållanden som rådde under lördagens inledande EM-seglingar i Växjö begrep jag mig bara inte på - så enkelt är det! F ö hade vi samma konstiga förhållanden under fredagens träning och Tune Up-race. Redan då kände man sig smått uppgiven.
Den västliga vinden dök ner från det åtta våningar höga lasarettet och spreds som en solfjäder, till synes helt slumpmässigt, i den lilla vik där vi seglade. Jag fattade ingenting, hittade inget mönster och kände bara frustration. Van som man är vid att segla på sjön Runn, har jag under alla år gjort många av mina bästa resultat i snurriga vindförhållanden, men här var jag som en nybörjare! Jag gjorde alla fel man kan göra. Om jag varit ensam i bilen (samåkte med Leif och Mats), hade jag garanterat packat mina grejor och åkt hem! Jag kände mig helt knäckt! Det värsta av allt är att jag inte kan skylla på någonting! Båtfarten kändes OK och grejorna fungerade. Tack och lov hade Leif, Mats och jag väldigt trevligt ihop. Många skratt gjorde att humöret ändå höll sig ovanför vattenytan. Kul var det också att träffa de utländska deltagarna. Efter tre år i klassen börjar man nu känna en hel del gubbar.
Tydligen fanns det ändå någon slags "mönster" på vinden, för det konstiga var att de tre ungrarna i topp, och några av engelsmännen, verkade ha situationen helt under kontroll och radade upp topplacering efter topplacering! Bäst efter första dagen var en ung kille som enligt uppgift representerade Ungern i OS i Laser?! Ryktet gick att detta var hans första MM-tävling. Han visade upp imponerande segling och taktisk skicklighet.
Under söndagen hade vinden vridit över mot syd, vilket gav jämnare förhållanden. Både Leif och jag seglade nu betydligt bättre. När det blåste som mest, gjorde jag mina bästa resultat. Jag fick till ett supertrim med den s k "C-riggen" och båten gick som en raket. Tyvärr gick det troll i seglandet även denna dag. Leif ledde en segling, men råkade ut för att skotet till storseglet gick av (!) bara ett 10-tal meter före mållinjen. Därför blev en DNF för Leif - istället för en spik! Själv låg jag bra till i ett race och skulle just runda som 4:e båt i en trång situation efter första kryssen, när jag för ett ögonblick tappade ögonkontakten med min båt (MM-segling kräver 100 % koncentration). Jag fick nästan panik - var är min båt? Det tog tid innan jag "hittade" min guppande båt igen, långt ovanför kryssmärket - långt efter att alla andra rundat kryssmärket och börjat länsa! Trots detta, gjorde jag en ordentlig uppsegling under 2:a kryssen och var riktigt med i matchen igen. När jag efter 2:a länsen skulle runda upp, för den korta kryssen in i mål, råkade jag ut för att fockskotet gjorde knut på sig själv (nått som inte hänt på tre år tidigare)! Det resulterade i att jag inte tog mig i mål, fick en DNF och rasade ner i B-gruppen igen.
Söndagens seglingar, i lite hårdare vindar, resulterade i stora omkastningar i resultatlistan. De tre ungrare som varit i topp efter lördagen, kom bort sig rejält. Istället klev portugiser, spanjorer och engelsmän fram och dominerade. Spanjoren Ginés Romero (f d Flying Dutchman seglare med stora meriter) knep guldet, bara en poäng före 2009 års mästare John Tushingham från England och 3 poäng före 2010 års europamästare Joáo Prates från Portugal.
Klanen Lindell gjorde en jättebra insats som tävlingsledare, sekretariat och som banläggare. Själv har jag svårt att se hur tävlingarna hade kunnat genomföras och fungerat utan Micke, Annika och Mats? Magnus Timerdal ska också ha en eloge. Han hade gjort ett imponerande planeringsjobb inför EM.
Arrangörsmästigt blev det därför en fullträff. Allt nedlagt jobb påverkade med all säkerhet Magnus eget kappseglande. Han var bara en skugga av sitt eget jag och slutade 37:a! Det är värt att nämna att Magnus blev bronsmedaljör på EM för två år sedan! Faktiskt led jag med Magnus när jag såg hur dåligt seglingen stämde för honom.
I övrigt kan sägas att man som falubo är lite avundsjuk på de fina omgivningarna runt den lilla Växjösjön, med promenadvänliga kajer, trevliga omgivningar, närhet till centrum, caféer och matställen. Någon påstod att området tidigare varit sunkigt och sett ut som Tisken, men att kommunen muddrat och iordningställt detta trevliga område. Något för vår mossiga falupolitiker att tänka på! Kanske borde man föreslå ett studiebesök för Gahnshag & Co?
Nu gäller det bara att "bryta ihop och komma igen". Nästa års EM-seglingar genomförs i Altea på spanska solkusten.
SWE24
Ulf Arvidsson
